det skrämmer mig.
hannele och jag i våra bästa dar.
jag ska klara det här.
fan vad det ska gå bra också.
men det gör så jävla ont att allting försvinner.
men jag är van men aldrig mer ger jag mig in på någonting sånt här igen.
det kommer bli bättre om någon vecka , om någon månad då jag inte ser dig som min.
men just nu känns allting helt meningslöst,jag förlorade..igen.
jag tappade allt och är nere på ruta 1 igen.
men nu ska jag klara det här, med hjälp av alla som stötat mig så går det.
att jag kommer få se dig med en annan igen kommer kännas som skit, därför ska vi hålla oss så långt i från varandra som möjligt , nu i början.
nu väntar bara den underbara helgen som ska få mig glömma allt en stund.
Kommentarer
Trackback
